Inte vilken torsdag som helst

Jag är beroende av att skriva listor. Vilket gör att just detta inlägg passar mig alldeles utomordentligt bra!

På tal om beroenden så får jag sådana alldeles för lätt. Däremot är jag en periodare så det kanske jämnar ut sig. När jag fastnar för något så fastnar jag hårt, jag blir helt manisk. Det kan handla om sudoku, ett spel på iphonen, chokladkolor eller något annat nödvändigt.

Jag blev mycket chockad när Lilo landade på min mage efter förlossningen. Jag hade ju haft "Malte" i magen i nio månader. Den chocken!

Jag älskar att jag nu som mamma är mycket mer effektiv. Här gäller det att göra det man ska, när man kan helt enkelt. Det är typ det här jag väntat på hela mitt liv. Effektiviteten - älska den!

Jag tycker att det verkar farligt att åka utomlands. Jag är lite feg så sett.

Jag typ blundar lite granna när jag kör förbi lastbilar vid tvåfiligt. Läskigt!

Jag tycker att det verkar tråkigt att träna. Men alla fattar väl att det bara är en dålig ursäkt till att smyga undan. Under tiden som jag lurar mig själv så motionerar jag mig i form med hjälp av promenader så länge.

Jag tycker att mat är så himla onödigt. Jag önskar att jag hade värsta kärleken till mat men det funkar inte. Jag har försökt. Jag äter ju såklart, annars hade det ju inte funkat. Men jag tycker att det är trist.

På tal om mat. Jag kan inte laga mat. Eller jag är ju inte så intresserad heller så det handlar nog mer om det. Jag lovar att jag inte ens skulle kunna koka ett hårdkokt ägg om någon bad mig. Alltså helt själv, utan någon inblandning från make eller annan livlina. Jag skulle tippa på koktid sju minuter.

Jag kan lätt se om en film efter att jag precis sett klart den. Alltså om det är en romantisk film. Tänk Jerry Maguire. You complete me OCH You had me at hello, liksom!

Jag har alldeles för många idéer i huvudet på saker som jag vill genomföra. Jag orkar snart inte med mig själv.

Jag tror alldeles för lite på mig själv. Det måste bli ändring på det nu. Jag är ju mamma nu för bövelen!

Just nu funderar jag på om vi ska döpa Lilo eller om vi ska ställa till med en namnfest istället. Känns ju liksom festligare att ställa till med fest. Hur kul är dop EGENTLIGEN?

Jag är djupt beroende av min iPhone. Jag vet verkligen inte hur jag ska kunna fortsätta ett liv utan den. Tänk om det liksom skulle bli omodernt med iPhones. Vad händer då?

Jag jobbar på att skita i vad andra tycker. Den är svår, mycket svår!

Jag ska bli lärare är jag blir stor. Den grejen skrämmer mig. Vem ska låta mig ansvara för andras barn. Måste jobba på självförtroendet på den frågan. Tur att jag har ett litet sabbatsår här nu innan det är dags för sista terminen.

Jag drömmer om att skriva en bok. Jag älskar att skriva!

Jag är en samlare. Det som är så bra är att man kan samla på precis vad som helst. Typ porslinsrådjur, milk glass, servetter och gamla leksaker.

Jag har upptäckt att jag inte kan stänga av en film oavsett hur dålig den än är. Det är ju bara löjligt. Tänk så mycket tid jag förlorar. Sist gång var när Daniel satte på en film som hette repo men, eller ngt liknande. Den var verkligen inte bra. Gick jag därifrån? Nej! SÅ jäkla svagt!

Jag är så innerligt glad för alla mina vänner. Tänk att man liksom kan samla på vänner. Å jag trodde att man inte kunde öka sin vänkrets när man blev äldre. Oj, vad fel jag hade.

Det kan hända att jag inte badade en enda gång förra sommaren. Jag kommer i alla fall inte på det nu. Mycket tragiskt för jag gillar ju att bada! Jag skyller på brännmaneterna och de farliga sjöodjuren (och att man antagligen blir fegare med åren). Man blir ju skraj!

Loppisar, second hand och auktioner. Jag blir helt matt. Hoppas att jag aldrig kommer att tröttna. Oj, hemska tanke. Tänk om jag skulle råka överdosera och liksom bara tröttna...?!?!?

Jag har fler olästa böcker i bokhyllan än antalet lästa titlar. Det skäms jag för. Det funkar ju inte att bara ha dem som prydnad. Då kan jag ju lika gärna sälja bokhyllan.

Jag är rädd för att jag aldrig kommer att våga köra bil med Lilo i den. Det är så mycket säkrare att promenera. Hur länge kan jag klara't?

Jag ser så oändligt mycket fram emot livet med Lilo. Alla familjetraditioner som ska skapas. Vårt mor-och-dotter-band som ska stärkas för varje dag som går. Häftiga grej! Det är det här jag har väntat på. Min familj!

Avskyr att gå till tandläkaren. Mest bara för att jag får så dåligt samvete och är rädd att de ska skälla på mig. Å att jag liksom aldrig fattar grejen att det inte hjälper att jag bara kör med tandtråd veckan innan jag ska dit.

Det bästa med sommaren är att man kan ha krabbfisketävling i stugan.

Jag tror att jag ska sluta slänga grejer. Man ångrar sig ju i 9 fall av 10.

Jag älskar att organisera saker. Vad spelar ingen roll.

När jag var liten var jag med i en bokklubb som hette Pollux. Den var all about hästar. Å jag gillade inte ens hästar.

Jag har ingen tatuering och skulle aldrig aldrig våga göra en. Anledningarna är två, jag är rädd för smärtan och det faktum att jag lätt skulle ångra motivet efter typ en vecka. Jo, jag är ombytlig av mig!

Även ifall Lilo är en tjej så kommer jag klä henne i blått å grönt, fastän att det tydligen är killfärger. Jag kommer att köpa bilar och robotar till henne. Jag kommer även att låta henne leka med dockor. Å så ha rosa på sig, för det är så fantastiskt snyggt. Så jobbar jag!

Ibland tänker jag att jag är så där overkligt lyckligt lottad. Å så blir jag liksom rädd för en stund. Får man ha den turen att man träffade sin drömman när man var 17 år och sen leva lyckliga ihop resten av livet.

När värkarna var som värst, när smärtan var helt olidlig... Då grät jag och bönade och bad till barnmorskan att vi skulle avbryta hela baletten. Å jag trodde verkligen på allvar att hon skulle kunna göra det. Sen spydde jag av lustgasen och gav upp. Gav upp tanken på att avbryta födseln och så krystade jag utav bara helvete. Sen kom hon!

Om det är någon som har hållt räkningen så märkte denne att jag även har svårt att hålla mig kort. Det är inte ofta som jag inte har någonting att säga. Så att liksom bara hålla sig till 30 punkter kan jag typ inte lyckas med.

Idag är det min födelsedag. Men jag har flyttat fram den tills på söndag. Då blir det liv i luckan här hemma. Öppet hus till och med. Hoppas att det är någon som kommer. Man fyller ju liksom bara 30 en gång i livet!