fika is the shit

Det är ju himla skönt när man har hemleverans av fika. Ja, svärmor har varit här och lämnat en ny dos av kanelbullar och med på köpet följde annat gottigt. Men det får inte bli alltför ofta för då rullar jag fram. Opps.. Redan för sent!

FYI

Mustaschen var inte långvarig. Knappt 12 timmar fanns den kvar och då spenderades de flesta av de timmarna i sovande tillstånd. Här är han i skäggstubb. Det rockar han rackarns bra!

Blivande pappan. Sicken grej! Och visst var det himlans tur att mustaschen försvann, annars hade han ju inte fått följa med till förlossningen. Ja, så tokigt såg det ut. Lite som Super Mario.

fortfarande här

Bara för att jag inte svarar i telefonen betyder det INTE att jag är och föder barn. Jag orkar bara inte svara på 50elva samtal om dagen. Det är svårt det där. Folk är nyfikna, folk längtar. Men det är liksom vi som längtar mest. Och vi kan liksom inte göra något annat än att vänta. Jag svarar när jag känner att jag orkar prata, jag svarar på sms och meddelanden på nätet när jag orkar. Men jag lovar, ni lär märka när den här förlossningen är över.

Såklart att jag längtar, såklart att det är lite jobbigt att vara övergravid och knappt kunna gå. Men jag har faktiskt inte speciellt ont av att vänta på vår lilla bakelse. Han/Hon kommer när den känner för det. Lite som jag. Man kommer när det passar helt enkelt. Och än så länge är den här blivande mamman sysselsatt med en mängd olika projekt. Som att sortera och radera bokmärkena i webbläsaren, som att föra över foton från januari i år från datorn till den externa hårddisken, som att radera miljarders foton som man tagit för mycket, som att sortera varendaste litet foto på den just nämnda hårddisken, som att redigera bilder som så småningom ska bloggas, som att organisera helt onödiga grejer i diverse lådor här hemma. Jo, här finns det att göra som ni märker.

Lilla loppan kan ta den tid den behöver. Vi väntar så gärna lite till om det är det som krävs. Vad gör några dagar till när vi väntat på att det här ska ske i all oändlighet. Vi längtar efter Dig och tar emot dig när du kommer!

Igår var det mors dag och vad hade passat bättre än att få en bäbis i present. Så blev det inte. Istället flängde vi runt och jag var totalt slut när vi väl kom hem. Det tar på krafterna att fira. Hos min mamma var även mina två bröder på besök. Min storebror har två sockersöta barn. Här ser ni det senaste tillskottet, Arvid! Han är hur skön som helst. Han är en glad prick. Precis en sån bäbis som jag har beställt!

Snopen mams

Planen var att jag skulle få dig i mors dags-present!

en salig blandning

Häromdan var vi uppe i skattkammaren, läs lager av flyttkartonger, och rotade. Jag fann lite av varje. Känns lika kul varje gång. Tänk vad jag saknar mina prylar. Jag är en material girl och jag längtar tills jag har hela mitt hem tillbaka.

Den läckra tredelade burken hittade jag förresten i garaget i en gammal låda. Hade totalt glömt bort att jag fyndat den på loppis, för säkert hundra år sen. Den valde verkligen en lämplig tidpunkt att återvända eftersom den passar perfekt i köket. Jag hittade dessutom flera kakfat på fot. Eftersom man inte använder sådana särskilt ofta ville jag hitta på något nytt. Att stapla två stycken ovanpå varandra resulterade i ett perfekt frukt- och grönsaksfat. Ja, det kan ni ju se på bilderna från köket nedan.

Både herr och fru Karlsson tackar för fina kommentarer om vårt kök. Vi blev glada för att ni tog er tid att lämna en rad. Väldigt glada!

the Kitchen

Köket, så här långt. Det är en del småfix kvar, som lister, fogar och sånt. Små petitesser alltså. Här trivs vi bra. Och det är här som jag ska lära mig laga mat. Jag är bortskämd med en man som lagar all mat men jag vill så småningom bli bra på det jag med. Det verkar ju så himla härligt att stå med sleven mitt i grytan och veva.

Om man vill se hur köket såg ut innan kan man klicka här och vill man se bilder från renoveringen kan man klicka här. Vi rev väggen mellan köket och hallen och fick på så vis en mycket luftigare undervåning. Ni får inte se någon bild åt det andra hållet ännu eftersom trappen fortfarande är under uppfräschning. Jag suger på den karamellen tills vidare.

Vi håller fortfarande på att boa in oss i köket och det tar självklart lite tid. Man kan ju inte slänga upp något på väggarna hur som helst. Sånt krävs tid och eftertanke. Jag är på jakt efter en tallrikshylla som jag vill måla i någon klatschig färg och sedan vill jag sätta upp två hyllor på kakelväggen till vänster om spisen. Det blir kanoners det!

Värsta myset

Vi har verkligen fått till världens mysigaste kök. Ja, jag vågar faktiskt säga det. Enligt våra mått mätta är vi så nöjda med det som vi åstadkommit. Jag har faktiskt dåligt samvete för att jag ännu inte bjudit på någon bild på det färdiga resultatet. Om inte bäbis kommer inatt eller imorgon så lovar jag att det kommer bilder på köket här i bloggen i morgon, läs fredag. Promise!

galen i mönster & färg

Tack gulliga ni för fina kommentarer om magen i vecka 40. Det är så kul att många av er gillar mina klänningar. De flesta mönstrade och färgglada klänningar har jag köpt på Indiska, inklusive den på bilden ovan Jag har inte behövt köpa så mycket mammakläder faktiskt. Jag köpte däremot mammaleggings som har blivit väl använda tillsammans med de tunikor och klänningar som jag hade sen innan. Men jag rekommenderar Indiska. Mycket glädje och färg i den butiken!

Färdigbakad

Nu är det fritt fram för bäbis att komma. Dagen D är här, eller den har snarare redan varit här eftersom dagen snart är slut. Bullen i ugnen är tydligen färdigbakad. Kom ut, vi väntar på dig!

Det vilande trädgårslivet

När vi flyttade från vårt förra ställe hade vi lagt ner mycket tid på att få ordning på vår trädgård vilket gjorde det extra svårt att lämna allt. Fast i och för sig så hade vi ju fixat hela lägenheten. Ibland saknar vi vårt gamla ställe. Där var allting fixat och klart och allt hade sin egen plats. När man inte har koll på en endaste pryl och renoveringen brer ut sig så är det lätt hänt att man har svårt att se ett slut på det hela. Men ett par månader till här så ska vi allt få ordning på det här torpet också. Vi har ju gjort detta förut.

Innan vi sålde vår lägenhet tömde jag trädgården på en hel del växter som jag ville ha med mig till huset. Jag planterade dessa i krukor, hinkar och i den lastpallen som ni ser ovan. Det är en lång väg kvar innan dessa kommer i jorden eftersom det inte finns en endaste rabatt här. Sommarens projekt får bli att ta bort en hel del marksten och gräva land och så lite gräsmatta. Vi får se hur långt vi hinner.

Fast vi har ju faktiskt en rabatt, men som jag inte riktigt räknar med eftersom den är mer på utsidan än insidan, av vår tomt. Mamma ska komma i veckan och hjälpa mig att beskära vildvuxna buxboms och rensa upp lite granna där. När hon ändå är här ska vi sära på min odling som gått lite överstyr. Det ser lite väl tajt ut i lådorna. Tur att man har en trädgårdsintresserad mamma som kan hjälpa till. Vill ni kika på hennes blogg så tycker jag att ni ska klicka här. Bortsett från mammas inplanerade besök är trädgårdslivet vilande för tillfället. Eftersom kroppen inte är så samarbetsvillig så här i vecka 40 får trädgården så snällt vänta på bättre tider.

För typ trettio år sen

Här är jag, slappandes i grymmaste babysittern, för ungefär trettio år sen. Nedan ser ni tröjan som jag har på mig på fotot. Jag älskar färgen. Jag har varit förälskad i färgen gul sen förberedelserna för vårt bröllop, som startade för typ ett år sedan. Gult är allt annat än fult! Jag gillar speciellt den lite mer brända tonen, typ senap. Den lilla tröjan har jag, tillsammans med en del andra babyplagg, fått leka med när jag växt upp. Mina dockor var alltid fint stylade helt enkelt. Jag är så glad över att jag nu har flera av mina gamla babyplagg sparade. Mest klänningar, helt ljuvliga sommarklänningar, och den här läckra tröjan. Känner mig lyckligt lottad!

Synd bara på de där läcka stickade underbyxorna som jag har på mig på bilden, de är puts väck. De hade ju vart som grädden på moset när vår bäbis ska klä sig i finaste tröjan.

Täcket som tröjan vilar på är ett loppisfynd. Ett underbart litet babytäcke för en guldpeng. Perfekt!

att rasta en höggravid fru

Det är inte mycket med kroppen min nu. Höfterna inbjuder inte till några större strapatser. Tyvärr. Det är så tråkigt och gör hela väntandet extremt segt. Ibland har jag tur, då tar Daniel med mig på en tur runt kvarteret. När jag är klar med den rutten så är det dags att vila och om jag har tur kan jag använda benen dagen efter, men antagligen inte. Det är mer varannandags-principen som gäller för det här gamla höftpartiet.

Min man kom nyss ner från 2:a våning där han gjort sig i ordning efter sitt mer krävande träningspass. Å killen kommer ner med mustasch. What? Han tror att han ska få glida runt och sporta mustasch. Jag säger så här: Om han har kvar mustaschen när det är dags att åka till förlossningen, så får han inte åka med. Å så är det med det!

Han har alldeles för mycket tid för tillfället. Han har varit hemma från jobbet alldeles för länge och det märks. Idag mustasch, imorgon... ???

Å på tal om uttrycket SPORTA... Det funkar. Ordet florerar lita varstans. Känns hippt!

Snart mamma

Tänk att något äntligen är på väg att ske. Någonting som man önskat och längtat efter. Det är verkligen en häftig känsla. Förlossningen känns skrämmande. Det är ju någonting som jag aldrig upplevt tidigare. Men tänk känslan när man ligger där med vår bebis på bröstet. Jag längtar efter den känslan. Ofattbart mycket! 

nytt på cravingsfronten

Fika is the shit! Just nu är det mycket glass som gäller (det är bara vaniljglass med krossad choklad som duger). Glass som man åt den förr, när man var tvungen att dela. Nu för tiden delar jag bara med mig själv. En halv paket om dagen gör magen nöjd och glad. Annars är ju svärmors bullar en hit att smaska på. Synd att det var så längesedan som hon var här och lämnade en påse. Säkert två veckor sedan. Olagligt längesedan!

Dagens planer

Idag ska jag stryka alla punkter på bebisens lista. Ja, egentligen är det ju vår lista men ni hajar. Spjälsängen ska bäddas, sängkläderna till barnvagnen ska tvättas och senare bäddas med, bb-väskan ska kollas över, skötbordet ska monteras och sen är det säkert lite andra grejer som har med bebisens levnadsstandard att göra, som ska fixas. Det börjar bli pirrigt. Nu känns det som om det kan sätta igång när som helst. Känns lite som om man går på nålar. Väntar på att få ont. Hur kul är det liksom? Fast min kusin Elin säger att det är kul att föda barn. Jag gillar den beskrivningen, känns mycket upplyftande!

Bilden föreställer vårt nya sovrum. Som ni ser på bilden är det aningen kalt... Jag jobbar på det!

Ifall ni vill

Om du känner för det, så får du gärna följa min blogg med bloglovin!

ungen lär bli coolast i stan

Söta bloggvännen Linnea är en mycket omtänksam person. Häromdan lämnade hon en kommentar och frågade efter min adress och jag har med stor nyfikenhet väntat vid brevlådan sedan dess. Idag låg det ett fint paket i lådan och däri fanns de coolaste små skorna jag någonsin sett. Dessutom fanns det även med ett fint handgjort kort där hon skrivit så rara ord. Små färgglada virkade skor av modellen Converse kommer bli som pricken över i:et tillsammans med bäbisens läckra kläder. Som en färgkaramell! 

Tack fina Linnea! Ni som inte kikat hos Linnea tidigare borde genast klicka er vidare till hennes blogg. Hon bjuder på massor av färgsprakande inspiration. Hennes balkong är till exempel to die for!

vecka 39

Ytterligare en bild från vecka 39, denna gång i från sidan. Bilden är från i lördags. Lördagen var en himla härlig dag ska ni veta. Vi började dagen med loppisbesök och fortsatte dagen med att besöka goa släktingar. Vi gjorde absolut ingenting med hemmet och släppte alltså renovering och bebisförberedelser för en dag. Det var precis vad vi behövde! Under dagen passade Daniel på att fota en massa eftersom vi vill dokumentera lilla pärlan som ligger i magen. Dessutom hade vi lyxen att bli fotograferade tillsammans igen, denna gång av söta Viktoria.

En sak som är galet är ju att jag nu kan säga: "Jag ska föda nästa vecka". Inte för att jag vet när det kommer att ske... men folk frågar ju hela tiden om när det är dags. Det beräknade datumet har varit det vanligaste svaret tills nu. Nu gillar jag att säga att vi ska föda nästa vecka. Vet ni hur galet det är??? Bebisen ska verkligen komma. Vi ska bli 3. Som vi längtar!

Bildbevis

I det tidigare inlägget om smoothies uppkom tveksamheter kring om vi köpte smoothies i affären. Här kommer ett bildbevis på att vi faktiskt gör egengjorda smoothies här hemma. Och med "vi" menar jag Daniel, såklart! Han gör det mesta här nu. Jag är sjuk, gravid och tröttare än körv. 

Naturell yoghurt, bananer, frysta bär och havregryn är ingredienserna hemma hos oss. Hur ser det ut hos er? 

vecka trettionio

KÄRLEKSBOLLEN

Bakluckeloppis

Idag drog jag med mig Daniel på bakluckeloppis och se här så fina fynd jag gjorde! Allt som allt betalade jag 100 kronor för kalaset. Mest nöjd är jag över fina Kalle som kostade 25 kronor. 

Vi var ute på en loppissväng igår också men då fann vi ingenting. Eller jo, jag fann lite saker men jag får lätt mani på vissa grejer och någon gång är det dags att sluta samla. Jag gillar att samla. Det blir ju lite jakt på det hela. Sen när man väl har sjuttioelva rådjur så är det ju så förbenat svårt att låta nya rådjursfynd stå kvar på fyndplatsen, typ så. När man väl letat och letat och letat... sen när man är nöjd, ja då ser man dem överallt!  

Tillbaks

Blogger har varit nerstängt för underhåll under en tid. Tyvärr så försvann mina senaste inlägg för en stund men är nu tillbaka. Sorgligt nog är era kommentarer borta från just dessa inlägg. Jättetråkigt tycker jag. Vill att ni ska veta att det inte är jag som raderat dem. Det skulle jag aldrig göra, bara så att ni vet! Nu kör vi igen! Hej hej bloggen!

makeovers på G

Nu har vi äntligen flyttat in i vårt nya sovrum. Det enda som fattas nu är lite piff och ett sängbord till mig. Spjälsängen står monterad, men ännu obäddad, vid min sida vilket gör att jag fick lite mindre plats än vad jag planerat för. Men inget inredningsproblem är för stort för den här samlingsmänniskan. Jag strosade runt i mitt eget förråd av saker och fann där mitt nya sängbord. Förrådet är det framtida barnrummet och är överfyllt av vårt bohag som ännu inte funnit sin plats. I och med att vi har renoverat så mycket har vi inte plockat upp ens en bråkdel av vad vi har. Sakerna i det rummet har varit undanstoppade sen förra sommaren vilket resulterar att jag har stor abstinens efter våra vackra, roliga och bra saker. Att gå in i rummet är alltså som att gå på sin egen skattjakt. Jag har ju glömt av att hälften av sakerna ens existerar.

Under dagens skattjakt fann jag en piedestal, som vi fått efter Daniels mormor Brita, och ett litet bord som snart ska bli mitt nya sängbord. Båda ska få ny dress och planerna är att de ska förgyllas med varsin härlig pastellfärg. Detta kommer att bli finemang!

mera paket

Häromdan hämtade jag ut ytterligare ett gratispaket, denna gången på Babyproffsen. Det här paketet tyckte jag var mycket roligare. Det är sånt här man vill se i ett paket när man snart är på väg att bli mamma. I alla fall enligt denna blivande mamman.

Prover på blöjor, två provpaket med våtservetter, amningsinlägg, en reflex, en tidning, en liten provflaska från Seba Med, en nappflaska, rabattcheckar, tre skedar och en söt liten pekbok var vad som fanns i paketet.

ett rent nöje

Just nu är orken inte särskilt stor och därav blir inte heller projekten särskilt stora. Att stryka bäbisens garderob är ju som tur är, allt annat än krävande. Det är hur mysigt som helst och jag står där och fantiserar om den lilla skrutten som ska sporta alla outfits.

Edit: Ordet "sporta" i denna bemärkelse har skapat frågetecken. Läs kommentarerna vid förvirring ;)

himla läckert

Det här ser ju snajsigt ut! Ett kök att laga mat i och pynta med livs levande grönsaker. Vilken lyx! Men i ärlighetens namn så vet jag inte så mycket om sånt här pynt. Vilka är kompisar och vilka vill helst bo på separata platser? Vem ska bort?

mini mini

Blivande farmorn lämnade över ett par av de minsta strumporna jag någonsin sett. Bäbis ska tydligen redan favorisera pappan. Men jag bjuder på det!

snart nybäddat

Sängkläder från Hemtex

Snart har vi ett nytt sovrum att flytta in i, vi och lilla bäbisen. Daniel har planer på att att inflyttningen blir imorgon och i och med detta var vi idag ute och kikade efter tillbehör till spjälsängen, som än så länge stått omonterad i sin låda. Även ifall inte allt ska användas på direkten så känns det skönt att ha allting hemma, sådana är vi! Men herregud så dyrt allt ska bli då. Man brukar ju säga att "många bäckar små" blir dyrt... men dessa bäckar är inte speciellt små, alltså blir det här kalaset jättedyrt. Madrass, spjälsängsskydd, täcke, kudde och självaste sängkläderna kostar ju flera hundra kronor styck. Hoppas bäbis inte är på gång imorgon för än så länge har vi bara köpt de söta sängkläderna som ni ser ovan. Vi skulle köpa resterande grejer idag egentligen. Men eftersom vi inte fick någon hjälp i butiken och för att det fanns ungefär hundra olika kuddar, täcken och madrasser att välja emellan så får vi helt enkelt skjuta fram det uppdraget någon dag eller två. Man kan ju liksom inte köpa vilken kudde eller madrass som helst, eller hur!?!

i minsta laget

Idag har vi tvättat ursöta kläder i all världens färger.

På fotot ser ni ett urval av bäbisens garderob. I samlingen finner man små söta plagg i glada färger. Den prickiga bodyn i mitten längst fram är verkligen i minsta laget. Jag funderar på om bäbis ens kommer att kunna ha den på sig. Om så är fallet så är det den tillsammans med ett par gröna plyschisar som planeras att bli bäbisens första outfit. Men för säkerhets skull plockar jag ner plagg i en större storlek i bb-väskan. Även ifall jag har beställt en liten rackare så kan man ju aldrig lita på att det blir som man tänkt sig.

gratis är inte alltid gott

Jag hämtade ut en gratisbox hos Apoteksgruppen häromdagen. Egentligen inget som jag rekommenderar men i och för sig så var den ju gratis. Men tidningen från januari i år känns så förra kvartalet.

Vad var det då i boxen? Rabattcheckar på två olika saker som jag inte kommer att utnyttja. Små prover på babyolja, en nappflaska för utpumpad bröstmjölk, tuggummi och då tidningen Föräldrar & barn.

Ps. Så kul att så många gissade i förra inlägget. Spännande!

en son eller dotter?

Magen i vecka 37, i maj månad. Månaden som vi ska bli föräldrar!

Jag läste lite skrock häromdagen. Det var i en sån dära gravidtidning och det stod en del saker som kan visa om barnet man väntar är en flicka eller en pojke. Jag tror ju benhårt på en pojke och prickade rätt på några av skrocken ang pojk men jag är ändå väldigt tveksam till det där. Allting är ju relativt och det är ju tex svårt för mig att veta vad som definieras som mycket respektive lite när jag inte har något att jämföra med. Skrocken som stod i tidningen handlade om pigmentrand på magen, magens form, hjärtslag, cravings, sparkar, hicka, min sömn, mitt hår och min "skönhet".

När andra är gravida så tycker jag mig höra att folk gissar hej vilt på vad det ska bli för kön. Alla har en åsikt. Magen är en typisk tjejmage osv. Men när det gäller min egen kula tycker jag faktiskt att det är alldeles för lite spekulationer. Vad tror ni egentligen?

saker man kan göra när man vilar

Vi kämpar på här hemma med en milslång "att göra-lista". Kroppen min har inte så mycket ork och jag är i stort behov av vila och sömn, mest hela tiden. Jag drar små strån till stacken och mannen min jobbar på som en häst. Det bästa som finns måste ju vara att stryka punkt efter punkt på listan. Eftersom jag tycker att det är så himla tråkigt att behöva vila och sova hela tiden funderar jag på att skriva till det på listan så att jag åtminstone får nöjet att stryka det. 

När jag inte ligger ner för en tupplur håller jag på med lite småprojekt mellan vilopauserna. Under vilopauserna, som är många,  gäller det att roa sig så bäst det går. Man kan till exempel se på när fröna gror i solskenet eller så kan man kika på när mannens målarfärg torkar.