När jag letade bland fotona från mitt kalas fann jag flera härliga som gjorde mig glad. Här har ni ett exempel.
Lisbeth, Daniels bonusmamma, är den som ligger bakom arrangemanget. Jag brukar alltid beundra dessa hemma hos Kent och Lisbeth. Massa härligheter som liksom ligger i ett slags vattenbad. På mitt kalas fick jag mig en alldeles egen blomsterskål då hon anlände med rekvisitan. Kändes väldans lyxigt!
Duken på bordet är en vaxduk som jag köpte inför julen förra året. Tänkte att rött är ju himla juligt å så... Men än ligger den kvar, den där julduken. Det är helt enkelt en året runt-duk och det är ju himla smidigt. Den passar in om man säger så. Fast nu börjar jag längta efter lite förändring. Jag har en rosa sak som väntat på tur sen i våras. Vi får se hur det blir med den saken, om den gifter sig med resten av lull lullet.
2 kommentarer:
Jag tycker att Fidde kan inspireras lite av er vaxduk för jag får inte ha nån här hemma : ( visst kan jag hålla med om att de där fula vaxdukarna som alla mammor hade på 80- talet inte var skitsnygga direkt men det är ju inte så de ser ut nuförtiden!!! Vad härligt det är att kunna byta ut saker emellanåt, det är verkligen nåt att tänka på när man är i renoveringstagen. Blommorna är ljuvliga! Varför tar man sig inte tid själv lite oftare att skapa den typen av dekorationer?!
Tack för de fina orden. Roligt att du uppskattade blommorna! kram
Skicka en kommentar